Syfte: Att avgöra om trycksårspreventiva interventioner genomförs när en total Braden Scale-poäng återspeglar att patienten är i riskzonen.

Design: En retrospektiv kartläggning genomfördes för 20 patienter med bekräftade sjukhusförvärvade trycksår (HAPU).

Ämnen och inställningar: Ett bekvämt urval på 20 patienter med HAPU bekräftade av en certifierad sårsjuksköterska valdes systematiskt ut från 63 diagram. Studieinställningen var en akutvårdsanläggning med 200 sängar i Mellanvästra USA.

Metoder: En retrospektiv granskning av 20 patientdiagram genomfördes. Data som samlades in inkluderade dagliga Braden Scale-poäng och subscale-poäng, tillsammans med förebyggande av trycksår förebyggande intervention vid risk (kumulativ Braden Scale-poäng ≤ 18) och inte-risk (kumulativ Braden Scale-poäng > 18) dagar. Data samlades in både före och efter trycksår. Förekomsten av förebyggande ingrepp jämfördes mellan riskdagar och inte riskerade patientdagar.

Resultat: Nitton procent av patientdagarna som inte var i riskzonen befanns ha lägre subskalapoäng, vilket tyder på ett behov av fokuserade förebyggande ingrepp. Dagen innan en HAPU inträffade var den genomsnittliga Braden Scale-poängen 13,7 ± 2,8 (medelvärde ± SD) för dem som fick en intervention och 18,5 ± 2,3 för de som inte gav en intervention (t = 3,89, P = .001). Sextiotre procent av riskpatienterna fick någon intervention dagen innan en HAPU inträffade, medan 20% av patienterna som inte riskerade fick någon intervention.

Slutsatser: Rutinmässig användning av ett riskvärderingsverktyg för trycksår anses nödvändigt för ett omfattande program för förebyggande av trycksår. Att planera förebyggande vård enligt Braden-skalans delskalor kan i vissa fall vara effektivare för att förebygga HAPU.