Axel V: Global bedömning av funktion
Axis V: Global bedömning av funktion
Axis V är för att rapportera klinikerns bedömning av individens totala funktionsnivå. Denna information är användbar vid planering av behandling och mätning av dess påverkan och för att förutsäga resultatet.
Rapporteringen övergripande funktion på Axis V kan göras med hjälp av Global Assessment of Functioning (GAF) -skalan. GAF-skalan kan vara särskilt användbar för att spåra den kliniska utvecklingen för individer som är globala, med hjälp av ett enda mått. GAF-skalan ska endast bedömas med avseende på psykologisk, social och yrkesmässig funktion. Instruktionen specificerar, ”Inkludera inte funktionsnedsättning på grund av fysiska (eller miljö) begränsningar.”
GAF-skalan är uppdelad i 10 områden som inte fungerar. Att göra en GAF-rating innebär att man väljer ett enda värde som bäst återspeglar individens övergripande funktionsnivå. Beskrivningen av varje 10-punktsintervall i GAF-skalan har två komponenter: den första delen täcker svårighetsgraden och den andra delen täcker funktionen. GAF betyget är inom en viss decil om antingen symtomens svårighetsgrad eller nivån som inte fungerar faller inom intervallet. Till exempel beskriver den första delen av intervallet41-50 ”allvarliga symtom (t.ex. självmordstankar, allvarliga obsessionella ritualer, frekvent butikstyveri)” och del innehåller ”allvarlig försämring av sociala, yrkesmässiga eller skolfunktioner (t.ex. inga vänner, oförmögen att behålla ett jobb).” Det bör noteras att i situationer där individens symtomvärde och funktionsnivå är överensstämmande, är det slutliga GAF-betyg speglar alltid det värsta av de två. Till exempel skulle GAF-betyget för en individ som utgör en betydande fara för sig själv men som annars fungerar bra skulle ligga nedanför 20. På samma sätt skulle GAF-betyget för en person med minimal psykologisk symtomatologi men signifikant funktionsnedsättning (t.ex. en person vars överdriven upptagning med substans användning har resulterat i förlust av jobb och vänner men ingen annan psykopatologi) skulle vara 40 eller lägre.
I de flesta fall bör betyg på GAF-skalan vara för den aktuella perioden (dvs. utvecklingsnivån vid utvärderingstidpunkten) eftersom betyg för nuvarande funktion i allmänhet kommer att återspegla behovet av behandling eller vård. För att kunna ta hänsyn till den dagliga variationen i funktion, är GAF-värderingen för den ”aktuella perioden” ibland operationell som den lägsta nivån som inte fungerar den senaste veckan. I vissa inställningar kan det vara användbart att notera GAF-skalningsbetyget både vid tillträde och vid tidpunkten för urladdning. GAFS-skalan kan också klassificeras för andra tidsperioder (t.ex.: Högsta nivån som inte fungerar i minst några månader under det senaste året). GAF-skalan rapporteras på axel V enligt följande: ”GAF följt av GAF-betyg från 0 till 100, följt av den tidsperiod som återspeglas av betyget inom parentes-exempel, (nuvarande),” ”(högsta nivå under det senaste året),” ”(vid lossning).” (Se exempel på s. 35.)
För att säkerställa att inga delar av GAF-skalan förbises när en GAF-klassificering görs, följande metod för att bestämma en GAF-betyg kan tillämpas:
STEG 1: Börja på toppnivån, utvärdera varje intervall med frågar ”är antingen den enskilda” ssymptom-svårighetsgraden ELLER funktionsnivån sämre än vad som anges i den beskrivningen? ”
STEG 2: Fortsätt att röra dig nedåt på skalan till det matchar bäst individens symtoms svårighetsgrad ELLER funktionsnivån uppnås, beroende på vad som är sämst.
STEG 3: Titta på det nedre nedre intervallet som en dubbelkontroll mot att ha slutade för tidigt. Detta område bör vara för svårt på både symtoms svårighetsgrad och funktionsnivå. Om så är fallet har rätt intervall uppnåtts (fortsätt med steg 4). Om inte, gå tillbaka till steg 2 och fortsätt flytta ner på skalan.
STEG 4: För att bestämma den specifika GAF-värderingen inom det valda 10-punktsintervallet, överväga om individen fungerar i den högre eller nedre änden av 10-punktsområdet. Tänk till exempel på en person som hör röster som inte påverkar ett beteende (t.ex. någon med långvarig schizofreni som accepterar hans hallucinationer som en del av sin själ). Om rösterna förekommer relativt sällan (en gång i veckan – mindre), kan det vara lämpligt med 39 eller 40. I motsats till detta, om individen hör nästan kontinuerligt, skulle betyget 31 eller 32 vara mer lämpligt.
I vissa inställningar kan det vara användbart att bedöma socialt och yrkesmässigt funktionshinder och spåra framsteg i rehabilitering oberoende av psykologiska symtoms svårighetsgrad. För detta ändamål ingår en föreslagen social och yrkesmässig funktionsbedömningsskala (SOFAS) (se s. 817) i bilaga B. Två ytterligare föreslagna skalor som kan vara användbara i vissa inställningar – den globala bedömningen av relationell funktion (GARF) -skala (se s. 814) och Defensiva funktionsskalan (se sidan 807) ingår också i bilaga B.
Global Assessment of Functioning (GAF) Scale
Tänk på psykologisk, social och yrkesmässig funktion på en hypotetisk kontinuitet av psykisk sjukdom. Inkludera inte funktionsnedsättning på grund av fysiska (eller miljömässiga) begränsningar. Obs: Använd mellanliggande koder när det är lämpligt, t.ex. 45, 68, 72.
Kod |
Beskrivning |
91 till 100 |
Överlägsen funktion i ett brett spektrum av aktiviteter, livets problem verkar aldrig komma ut av hand, söks av andra på grund av hans eller hennes många positiva egenskaper. Inga symtom. |
81 till 90 |
Frånvarande eller minimala symtom (t.ex. , mild ångest före en tentamen), bra funktion inom alla områden, intresserad och involverad i ett brett spektrum av aktiviteter, socialt effektiv, generellt nöjd med livet, inte mer än vardagliga problem (t.ex. ett tillfälligt argument med familjemedlemmar). |
71 till 80 |
Om symtom förekommer är de övergående och förväntade reaktioner på psykosociala stressfaktorer ( till exempel koncentrationssvårigheter efter familjeargument); högst 71 lättare försämring av sociala, yrkesmässiga eller skolfunktioner (t.ex. tillfälligt försenade i skolarbete). |
61 till 70 |
Något milt symtom (t.ex. deprimerat humör och mild sömnlöshet) ELLER vissa svårigheter att fungera socialt, yrkesmässigt eller i skolan (t.ex. tillfällig svik eller stöld inom hushållet), men i allmänhet fungerar ganska bra, har några meningsfulla interpersonella relationer. |
51 till 60 |
Måttliga symtom (t.ex. platt påverkan och omständighetstal, enstaka panikattacker) ELLER måttliga svårigheter i social, yrkesmässig eller skolfunktion (t.ex. få vänner, konflikter med kollegor eller medarbetare). |
41 till 50 |
Allvarliga symtom (t.ex. självmordstankar, allvarliga besatthetsritualer, frekvent butikstyveri) ELLER allvarlig försämring av sociala, yrkesmässiga eller skolfunktioner (t.ex. inga vänner, oförmögen att behålla ett jobb). |
31 till 40 |
Någon försämring i verklighetstestning eller kommunikation (t.ex. tal är ibland ologiskt, dunkelt eller irrelevant) ELLER större försämring inom flera områden, såsom arbete eller skola, familjerelationer, omdöme, tänkande eller humör (t.ex. deprimerad man undviker vänner, försummelser familj och kan inte arbeta; barn slår ofta upp yngre barn, trotsar hemma och misslyckas i skolan. |
21 till 30 |
Beteende påverkas avsevärt av vanföreställningar eller hallucinationer ELLER allvarlig försämring av kommunikation eller bedömning (t.ex. ibland osammanhängande, fungerar grovt olämpligt, självmordsbesvär) ELLER oförmåga att fungera i nästan alla områden (t.ex. stanna i sängen hela dagen, inget jobb, hem eller vänner). |
11 till 20 |
Någon risk för att skada mig själv eller andra (t.ex. självmordsförsök utan kära förväntningar på döden; ofta våldsam; manisk upphetsning) ELLER misslyckas ibland att upprätthålla minimal personlig hygien (t.ex. uttorkad avföring) ELLER grovt nedsatt kommunikation (t.ex. till stor del osammanhängande eller stum). |
1 till 10 |
Ihållande risk för att skada mig själv eller andra (t.ex. återkommande våld) ELLER ihållande oförmåga att upprätthålla minimal personlig hygien ELLER allvarlig självmordshandling med tydlig förväntan om döden. |
0 |
Otillräcklig information. |
Betyget av den övergripande psykologiska funktionen vid en skala av 0-100 opererades av Luborsky i hälsosjukhetsvärdet (Luborsky L: ”Clinicians” Judges of Mental Health. ”Archives of General Psychiatry 7: 407-417,1962). Spitzer och kollegor utvecklade en revision av Health / SicknessRating Scale kallad Global Assessment Scale (GAS) (Endicott J, Spitzer RL, Fleiss JL , Cohen J: ”Th e Global Assessment Scale: A Procedure forMuring Measuring Overall Severity of Psychiatric Disturbance. ”Archives of General Psychiatry 33: 766-771, 1976). En modifierad version av GAS inkluderades i DSM-III-R som Global Assessment of Functioning (GAF) Scale.