”Fire and Ice” är en av de mest kända och mest antologiserade dikterna av den amerikanska poeten Robert Frost (1874-1963). Dikten har en symbolisk, till och med allegorisk kvalitet, vilket är mer meningsfullt när den analyseras i sitt litterära och historiska sammanhang. Frost skrev ’Fire and Ice’ 1920 och publicerades i Harper’s Magazine i december samma år. Du kan läsa ”Eld och is” här innan du går vidare till vår analys av dikten nedan.

Elementen av eld och is som nämns i dikten, och förgrunden i dess titel, är två av de fyra aristoteliska eller klassiska element, tillsammans med jord och luft (även om ”is” vanligtvis bara beskrivs som vatten, kallar Frost – vars mycket efternamn här kallar de isiga förhållandena i hälften av dikten – medvetet dessa klassiska element).

Sammanfattningsvis är ’Fire and Ice’ en nioradig dikt där Frost berättar att han har hört vissa människor säga att världen kommer att sluta i eld, medan andra tror att den kommer att sluta på is. Med andra ord kommer världen antingen att brinna upp eller frysa upp. Frosts talare fortsätter att hävda att hans egen uppfattning är att eld är mer sannolikt, särskilt mot bakgrund av hans upplevelser av lust (som ofta är kopplad till eld och värme, t.ex. vi talar om att ”brinna av lust” för någon). Emellertid kommer isen nära en sekund för honom: han har också upplevt tillräckligt med den destruktiva kraften i kallt, isigt hat för att se hur det också kan konsumera världen och vara tillräckligt för att förstöra den.

Vi sa att eld och is kanske är mer allegoriska än symboliska i Frosts dikt, för i stället för att lämna dessa djupt symboliska krafter av eld och is öppna för spekulation och olika tolkningar fortsätter han med att länka dem mycket specifikt för två speciella känslor: önskan om eld och hat för is. Kommer människor med andra ord att förstöra världen genom att hata varandra så mycket att vi alla dödar varandra? Eller kommer passionerad lust att förstöra allt?

Med andra ord, vad börjar i ganska elementära, öppna ordalag (kanske till och med uppmanar oss att tänka på global uppvärmning, något okänt för Frost, när vi läser om världen som slutar i eld) kommer att ha en tydlig mänsklig aspekt, grundad i mänskliga känslor och beteende. Vad som gör ”Eld och is” till en sådan häpnadsväckande och till och med oroande dikt är dess erkännande att lust och passion kan vara mer dödliga och destruktiva än bara hat: hat (”is”) kan mycket väl konsumera oss alla genom krig (vi behöver bara titta på hur religiösa och politiska skillnader kan få hela grupper av människor att hata sina grannar), men önskan (”eld”) kan visa sig ännu mer kraftfull eftersom det kan ge iver, den irrationella tron på något, som kommer att ge upphov till ännu mer destruktivt beteende. / p>

Frost skrev ”Eld och is” 1920. Detta är bara två år efter slutet av första världskriget, och en tid då revolution, apokalyps och socialt och politiskt kaos stod hos många. Och särskilt på poeternas sinne. Ett år tidigare hade W. B. Yeats skrivit ”The Second Coming” med sin berömda förklaring, ”Things fall apart; centrumet kan inte hålla ”, och dess påstående att en” andra ankomst ”måste vara” till hands ”, med någon sfinxliknande varelse långsamt på väg mot Betlehem för att födas som en andra Kristus. Fem år efter att Frost skrev ’Fire and Ice’, skulle TS Eliot erbjuda sin egen version av apokalyps i ’The Hollow Men’ (1925): ’Så här slutar världen’, säger han berömt ’Inte med en smäll men en gnäll. ”” Eld och is ”bör ses i det bredare litterära sammanhanget av dessa” apokalyptiska ”dikter.

” Eld och is ”var förmodligen inspirationen till titeln på George RR Martins A Song of Ice and Fire, och ger Game of Thrones en märkligt apokalyptisk betydelse. Kommer världen att sluta i eld eller is? Denna idé om en värld som tar slut och en annan, potentiellt född, är uppenbarligen också ett viktigt sammanhang för Robert Frosts dikt: tanken på en gammal världsordning som viker för en ny var ”i luften” när han skrev dikt.