Grekisk mytologi > > Grekiska Gudar > > Olympiska gudar > > Hestia

HESTIA var jungfru gudinnan för härden (både privat och kommunal) och hemmet. Som gudinna för familjens härd ledde hon också matlagning av bröd och beredning av familjen. Hestia var också gudinnan för offerflamman och fick en del av varje offer till gudarna. Matlagningen av den gemensamma festen med offerkött var naturligtvis en del av hennes domän.

I myten var Hestia det första födda barnet till Kronos (Cronus) och Rhea som sväljdes av sin far vid födseln. Zeus tvingade senare den gamla Titan att avskräcka Hestia och hennes syskon. Som den första som slukades var hon också den sista som blev försvunnen, och så utsågs hon till både den äldsta och yngsta av de sex kroniderna. När gudarna Apollon och Poseidon sökte efter hennes hand i äktenskap vägrade Hestia och bad Zeus att låta henne förblir en evig jungfru. Han gick med på det och hon intog sin plats vid sin kungliga härd.

Hestia avbildades i den atenska vaserna som en blygsam slöjd kvinna som ibland hade en blommig gren (kanske ett kysk träd). I klassisk skulptur slöjdes hon också med en vattenkokare som attribut.

FAMILJEN I HESTIA

FÖRÄLDRAR

FJÄRNING

INGEN ( Hon var en jungfru gudinna.)

ENCYCLOPEDIA

HE′STIA (Hestia, Ion. Histiê), härdens gudinna, eller snarare elden som brann på eldstaden, ansågs vara som en av de tolv stora gudarna, och följaktligen som en dotter till Cronus och Rhea. Enligt den vanliga traditionen var hon Rheas förstfödda dotter och var därför den första av barnen som sväljs av Cronus. (Hes. Theog. 453, & c .; Hom. Hymn. In Ven. 22; Apollod. I. 1. § 5.) Hon var, precis som Artemis och Athena, en jungfru gudomlighet, och när Apollo och Poseidon stämde för hennes hand, svor hon vid Zeus huvud att förbli jungfru för alltid (Hom. Hymn. i Ven. 24, & c. ), och i denna karaktär var det att hennes offer bestod av kor som bara var ett år gamla. Förbindelsen mellan Hestia och Apollo och Poseidon, som alltså antyds i legenden, visas också i Delfi-templet, där de tre gudomligheterna dyrkades gemensamt, och Hestia och Poseidon dök upp tillsammans också i Olympia. (Paus. V. 26. § 26, x. 5. § 3; Hom. Psalm. Xxxi. 2.) Eftersom eldstaden betraktades som det heliga hemmet i hemmet, så var Hestia gudinnan i hushållslivet och givare av all inhemsk lycka och välsignelse, och som sådan trodde man att hon skulle bo i den inre delen av varje hus (Hom. psalm. i Ven. 30; Callim. psalm. i Del. 325, i cer. har uppfunnit konsten att bygga hus. (Diod. V. 68; Eustath. Ad Hom. S. 735.) I detta avseende framträder hon ofta tillsammans med Hermes, som också var en deus penetralis, för att skydda människans verk. (Hom. Psalm. Xxxii. 10: paus. X. 11. § 3.) Eftersom eldstaden i ett hus samtidigt är altaret som offras till de inhemska gudarna (hestiouchoi eller ephestioi) sågs Hestia som presiderande vid alla offer och som gudinna för altarens heliga eld hade hon del i offren i alla gudarnas tempel. (Hom. Hymn. I Ven 31.) När hon offrades, åberopades hon först och den första delen av offret offrades henne. (Hom. Hymn. Xxxii. 5; Pind. Nem. Xi. 5; Plat. Cratyl. S. 401, d.; Paus. V. 14. § 5; Schol. Ad Aristoph. Vesp. 842; Hesych. Sv aph hestias archomenos.) Högtidliga eder svor av härdens gudinna, och själva härden var det heliga asylet där ersättare bönföll skyddet för husets invånare. (Hom. Od. Xiv. 159; Eustath. Ad Hom. S. 1579.) En stad eller stad är bara en utökad familj och hade därför också sin heliga härd, symbolen för en harmonisk gemenskap av medborgare och en gemensam tillbedjan. . Denna offentliga härd fanns vanligtvis i prytaneium i en stad, där gudinnan hade sin speciella fristad (thalamos), under namnet Prutanitis, med en staty och den heliga härden. Där offrade prytanerna henne, när de kom in på deras kontor, och där, som vid en privat eldstad, skyddade Hestia ersättarna.Eftersom denna offentliga härd var det heliga asylet i varje stad, tog staten vanligtvis emot sina gäster och utländska ambassadörer där, och prytanerna var tvungna att agera som värdens del. När en koloni skickades ut tog emigranterna elden som skulle brinna på eldstaden i deras nya hem från moderstaden. (Pind. Nem. Xi. 1, & c., Med Scholiast; Parthen. Erot. 18; Dion. Hal. Ii. 65.) Om någonsin elden i hennes härd dödades ut, det fick inte tändas igen med vanlig eld, utan antingen genom eld framställd av friktion eller genom brinnande glasögon som drog eld från solen. De mystiska spekulationerna från senare tider utgick från gamla antika idéer och antog en helig härd inte bara i mitten av jorden utan även i universums och förvirrade Hestia på olika sätt med andra gudomligheter, såsom Cybele. , Gaea, Demeter, Persephone och Artemis. (Orph. Hymn. 83; Plut. De Plac. Philos. 3, 11, Numa, 11.) Det fanns bara få speciella tempel i Hestia i Grekland, eftersom i själva verket var varje prytaneum en helgedom för gudinnan och som en del av offren, till vilken gudomlighet de än fick, tillhörde henne. Det fanns dock ett separat Hestia-tempel vid Hermione, även om det inte innehöll någon bild av henne utan bara ett altare. (Paus. Ii. 35. § 2.) Hennes offer bestod av primitiae av frukt, vatten, olja, vin och kor som var ett år gamla. (Hesych. Lc; Hom. Hymn. Xxxi. 3, xxxii. 6; Pind. Nem. Xi. 6.) Romarna tillbad samma gudinna, eller snarare samma idéer förkroppsligade i henne, under namnet Vesta, vilket är i verkligheten identisk med Hestia; men eftersom den romerska tillbedjan av Vesta skilde sig åt på flera punkter från den för Hestia i Grekland.

Källa: Ordbok för grekisk och romersk biografi och mytologi.

ALTERNATE NAME STAVNINGAR

KLASSISKA LITERATURCITATER

FÖRÄLDRING, FÖDELSE & HESTIA STYRHET

Hesiod, Theogony 453 ff (trans. Evelyn-White) (grekiska epos C8th eller C7th BC):
”Men Rhea var förälskad i Kronos (Cronus) och bara strålande barn, Hestia, Demeter och guldskodda Hera och starka Haides … och den högt kraschande jordskakaren och den kloka Zeus … Dessa stora kronor svällde när var och en kom ut från livmodern till sin mors knän. . . Därför höll han ingen blind blick, utan såg och slukade sina barn. . . När åren gick framåt, blev den stora lusten Kronos lurad av Gaia (Gaea, jorden) och förde upp sin avkomma igen, besegrad av sin egen sons konst och styrka, och först kräkte han upp stenen som han hade svalt senast. ”

Homerisk psalm 5 till Afrodite 18 ff (trans. Evelyn-White) (grekisk episk C7: e – 4: e f.Kr.):
” Inte heller gör den rena jungfrun Histia (Hestia ) älskar Afrodites verk. Hon var det förstfödda barnet till den onda Kronos (Cronus) och den yngsta också, av Zeus testament som innehar aigis, – en drottningstjej som både Poseidon och Apollon ville gifta sig. Men hon var helt ovillig, nej, envist vägrat och röra vid huvudet på fader Zeus som håller aigis, hon, den rättvisa gudinnan, svor en stor ed som i sanning har uppfyllts, att hon skulle vara en jungfru alla sina dagar. Så Zeus, Fader gav henne en hög ära istället för äktenskap, och hon har sin plats mitt i huset och har den rikaste delen. I alla gudarnas tempel han har en del av ära, och bland alla dödliga män är hon gudstjänstemän. Av dessa tre kan Afrodite inte böja eller förneka hjärtan. ”

Pseudo-Apollodorus, Bibliotheca 1. 4 – 7 (trans. Aldrich) (grekisk mytograf C2nd AD):
” Han gifte sig sedan med sin syster Rhea. Eftersom både Ge (Gaea, Earth) och Ouranos (Uranus, Heaven) hade gett honom en profetisk varning om att hans styre skulle störtas av en egen son, tog han att svälja sina barn vid födseln. Han svalde sin förstfödda dotter Hestia, sedan Demeter och Hera, och Poseidon och Haides. . .När Zeus växte upp, förlovade han Okeanos ”(Oceanus”) dotter Metis som en kollega. Hon gav Kronos ett läkemedel, genom vilket han tvingades kräkas fram först stenen och sedan barnen han hade svalt. Med dem kämpade Zeus ett krig mot Kronos och Titanes (Titans). ”

Diodorus Siculus, Library of History 5. 70. 1:
” Det levererades ett orakel till Kronos (Cronus) födelsen av Zeus som förklarade att sonen som skulle födas till honom skulle avlägsna kungadömet från honom med våld.Följaktligen upphörde Kronos gång på gång med de barn som han födde; men Rhea, bedrövad som hon, och ändå saknade makten att ändra sin mans syfte, när hon födde Zeus, dolde honom i Ide (Ida). ”

HESTIA & GUDS PRIAPUS

Ovid, Fasti 6. 319 ff (trans.Boyle) (romersk poesi C1st BC till C1st AD ):
”Ska jag utelämna eller berätta om din skam, röda Priapus? Det är en mycket lekfull, liten berättelse. Kronad Cybele, med sin kråk av torn, bjuder in de eviga gudarna till sin fest. Hon bjuder också in Satyri ( Satyrs) och Nymphae (Nymphs), Rural-Spirits (Rustica Numina); Silenus är närvarande, oinbjuden. Det är inte tillåtet och för länge att berätta gudarnas ”bankett: natten förbrukades med mycket vin. s dells, eller ligga ner och vila sina kroppar i det mjuka gräset. Andra spelar eller knäpps av sömnen; eller koppla ihop armarna och slå den gröna jorden i trippel snabbt steg. Vesta ligger ner och tar en lugn, bekymmerslös tupplur, precis som hon var, huvudet kudde av gräsmatta. Men den röda frälsaren av trädgårdar rusar efter Nymphai och gudinnor och vandrar fram och tillbaka. Han ser Vesta. Det är oklart om han trodde att hon var en Nympha eller visste att det var Vesta. Han hävdar okunnighet. Han uppfattar ett avskyvärt hopp och tröttnar på att stjäla på henne, gå på tåna när hans hjärta fladdrar. Av en slump hade gamla Silenus lämnat åsnan. han kom fram av en svagt borrande ström. Den långa Hellespontens gud började när den bällde en alltför tidig bray. Gudinnan star upp, rädd för bullret. Hela publiken flyger till henne; guden flyr genom fientliga händer. ”

OBS En nästan identisk berättelse berättas av Ovidius om Priapos och Nymfen Lotis.

HYMNER TILL HESTIA

Homerisk psalm 24 till Hestia (övers. Evelyn-White) (grekiska epos C7: e – 4: e f.Kr.):
”Hestia, i alla höga bostäder, både dödlösa gudar och män som vandrar på jorden, har du fått en evig bostad och högsta ära: härlig är din del och din rätt. För utan dig håller de dödliga inga banketter, där man inte vederbörligen häller sött vin genom att erbjuda Hestia både det första och det sista. Och du, Argeiphontes, son till Zeus och Maia,. . . var gynnsam och hjälp oss, du och Hestia, den dyrkande och kära. Kom och bo i detta härliga hus i vänskap tillsammans; för er två, väl känna människornas ädla handlingar, hjälp till deras visdom och styrka. Hej, dotter till Kronos (Cronus), och du också, Hermes. ”

Homerisk psalm 24 till Hestia:
” Hestia, du som sköter det heliga huset för Herren Apollon, Far-shooter på goda sätt Pytho, med mjuk olja droppande någonsin från dina lås, kom nu in i detta hus, kom, ha ett sinne med den allvisa Zeus – närma dig och medal skänka nåd på min sång. ”

Orphic Hymn 84 to Hestia (trans. Taylor) (Grekiska psalmer C3rd BC till 2nd AD):
”To Hestia, Fumigation from Aromatics. Dotter till Kronos (Cronus), ärafulla dam, som bor mitt i den stora eldens eviga flamma. I heliga riter är dessa ministrar dina, mystiker mycket välsignade, heliga och gudomliga. I dig har gudarna fixat sin bostad, en stark, stabil bas av den dödliga rasen. Evig, mycket formad, ständigt blommig drottning, skrattande och välsignad och av härlig mien; acceptera dessa ritualer, ge var och en rättvis önskan och mild hälsa och nödvändigt gott inspirera. ”

HESTIA GUDIN FÖR HJÄRTA, HEM & ALTAR

Hestia var gudinnan för härden och hemmet. Som gudinna för eldstaden presiderade Hestia också över altarflamman och offerfesten. Den centrala eldstaden i en stat tillhörde också henne – elden hölls tänd i medborgarhallen.

Homerisk psalm 5 till Afrodite 18 ff (trans. Evelyn-White) (grekisk episk C7: e – 4: e f.Kr.) :
”Fader Zeus gav henne en hög ära istället för äktenskap, och hon har sin plats mitt i huset och har den rikaste delen. I alla gudarnas tempel har hon en andel av ära och bland alla dödliga män hon är chef för gudinnorna. ”

Homerisk psalm 24 till Hestia:
” Hestia, i alla höga bostäder, både dödlösa gudar och män som vandrar på jorden, har du vunnit en evig bostad och högsta ära: härlig är din del och din rätt. För utan dig håller de dödliga inte någon bankett, – där man inte vederbörligen häller sött vin genom att erbjuda Hestia både första och sista … Hestia, du som tenderar Lord Apollons heliga hus. ”

Bacchylides, Fragment 148 (övers. Campbell, Vol. Greek Lyric IV) (Grekisk lyrik C5: e f.Kr.):
”Guldtronade Hestia, du som ökar det stora välståndet för den härliga Agathokleadai (Agathocleadae), de rikedomarna, när du sitter mitt i staden vid den doftande Peneios (Peneus) i fårens glans- uppfostra Thessalia (Thessalien). ”

Platon, Cratylus 400d – 401b (övers. Fowler) (grekisk filosof C4: e f.Kr.):
”
Sokrates (Sokrates): Låt oss fråga vad som trodde män hade att ge dem sina namn … De första männen som gav namn var inga vanliga personer, utan högtänkare och stora talare … Ska vi då börja med Hestia, enligt sedvänja? … Vad skulle du då säga mannen hade i åtanke vem som gav Hestia hennes namn? … Ta det som vi kallar ousia (verklighet, essens); vissa kallar det essia och ännu andra för ôsia. Först, i samband med den andra av dessa former, det är rimligt att kärnan i saker kallas Hestia; och dessutom, för att vi själva säger om det som tar del av verkligheten ”det är” (estin), skulle namnet Hestia vara co rätt i detta sammanhang också; för tydligen kallade vi också ousia (reality) essia i antiken. Och dessutom, om du betraktar det i samband med offer, skulle du komma till slutsatsen att de som grundade dem förstod namnet på det sättet; för de som kallade essensen av saker skulle essia naturligtvis offra till Hestia först och främst gudarna. De å andra sidan, som säger att ôsia skulle hålla med, tillräckligt bra med Herakleitos att alla saker rör sig och ingenting förblir still. Så de skulle säga att orsaken och härskaren var tvingande makten (ôthoun), därför hade den med rätta fått namnet ôsia. ”

Platon, lag 745b (övers. Bury):
” Han måste dela upp tolv delar av marken, – när han först har avskilt en helig glädje för Hestia, Zeus och Athena, till vilken han ska ge namnet akropolis och cirkla runt den med en ringmur; med utgångspunkt från detta måste han dela upp både själva staden och hela landet i de tolv delarna. ”

Platon, Phaedrus 246 (övers. Jowett):
” Zeus, den mäktiga herren , som håller i en bevingad vagn, leder vägen i himlen, beställer alla och tar hand om alla; och där följer honom en uppsättning gudar och halvgudar, samlade i elva band; Hestia ensam bor hemma i himmelens hus; av de andra marscherar de som räknas till de furstliga tolv i sin bestämda ordning. ”

Diodorus Siculus, Library of History 5. 68. 1 (trans. Oldfather) (grekisk historiker C1st f.Kr.):
”Till Kronos (Cronus) och Rhea, har vi fått höra, föddes Hestia, Demeter och Hera, och Zeus, Poseidon och Haides. Av dessa, säger de, upptäckte Hestia hur man skulle bygga hus, och på grund av hennes fördelar har praktiskt taget alla män etablerat hennes helgedom i varje hem, enligt hennes ära och uppoffringar. ”

Orphic Hymn 84 to Hestia (övers. Taylor) (grekiska psalmer C3rd f.Kr. till 2: e AD):
”Hestia. . . som bor mitt i den stora eldens eviga flamma; i heliga riter är dessa ministrar dina, mystiker mycket välsignade, heliga och gudomliga. I dig har gudarna fixat sin bostadsort, starka, stabila grund för den dödliga rasen. ”

Cicero, De Natura Deorum 2. 27 (övers. Rackham) (romersk retoriker C1: e f.Kr.):
”Gudinnan som de kallar Hestia. Hennes makt sträcker sig över altare och härdar, och därför slutar alla böner och alla offer. med den här gudinnan, för hon är väktaren för de innersta sakerna. ”

KULT AV HESTIA

ALLMÄN KULT

Hestia hade några viktiga tempel eller helgedomar tillägnad henne. Snarare presiderade hon härden i varje hems centrum, alla gudarnas altare och stadens allmänna jord.

Cicero, De Natura Deorum 2. 27 (trans. Rackham) (romersk retoriker C1st f.Kr.):
”Namnet Vesta kommer från grekerna, för hon är gudinnan som de kallar Hestia. Hennes makten sträcker sig över altare och härdar, och därför slutar alla böner och alla offer med denna gudinna, för hon är väktaren för de innersta sakerna. Nära anknytning till denna funktion är Penates eller hushållsgudarna. ”

Jag . ATHENS (ATHENAI) Huvudstaden i Attika (Attika) (södra Grekland)

Aristophanes, Birds 846 ff (trans. O ”Neill) (grekisk komedi C5: e till 4: e f.Kr.):
”
Bdelykleon (Bdelycleon): Vad är det här?
Philokleon (Philocleon): Svinstråget till svin tillägnad Hestia.
Bdelykleon: Stjällde du det från en helgedom?
Philokleon: Nej, nej, genom att vända mig till Hestia först kan jag, tack vare henne, krossa en motståndare. Men stoppa förseningen genom att anropa ärendet. Min dom är redan avgjord. ”

II. OROPUS (OROPOS) Stad i Attika (södra Grekland)

III. HERMIONE stad i Argolis (södra Grekland)

Pausanias, beskrivning av Grekland 2. 35.1:
”Passerar in i Hestias helgedom, vi ser ingen bild utan bara ett altare, och de offrar till Hestia på det.”

IV. SPARTA huvudstad Lacedaemonia (södra Grekland)

Pausanias, beskrivning av Grekland 3. 11. 11:
”Lakedaimonierna (Lacedaemonians) har också en helgedom för Hestia.”

V. OLYMPIA Sanctuary i Elis (södra Grekland)

Pausanias, beskrivning av Grekland 5. 14. 4:
”Den ordning som eleanerna brukar offra på altarna. De offrar till Hestia först, för det andra till Zeus Olympios (Olympian), gå till altaret i templet, för det tredje till Zeus Laoitas och till Poseidon Laoitas … Fjärde och femte offrar de till Artemis och till Athena. ”

Pausanias, Beskrivning av Grekland 5. 11. 8:
”På piedestalen som stöder tronen och Zeus med alla hans utsmyckningar är verk i guld … och nära Hermes Hestia.”

VI. LARISSA Lapithae huvudstad i Thessalien (norra Grekland)

Bacchylides, fragment 148 (övers. Campbell, vol. Grekiska lyrik IV) (grekisk lyrik C5: e f.Kr.):
”Guldtronad Hestia, du som ökar det stora välståndet för den härliga Agathokleadai (Agathocleadae), de rikedomarna, när du sitter mitt i staden vid den doftande Peneios (Peneus) i glansen av fåruppfödande Thessalia (Thessalien). ”

VII. TENEDOS Island (grekiska Egeiska havet)

Pindar, Nemean Ode 11. 1 ff (trans. Conway) (grekisk text C5: e f.Kr.):
”Dotter till Rhea, parlamentets väktare, Hestia, syster till alla -Högsta Zeus, och av Hera som delar sin tron, välkomna med välvilja till din heliga sal Aristagoras, och hans kamrater med godvilja, under din härliga septer. För de för att hedra dig håller vakten och försvarar på Tenedos ö och försäkrar henne. av alla andra gudar dyrkar de dig med många gåvor vin och många offer, och locket låter åt dig och sång. Och vid deras väl utbredda bord, aldrig nakna, får Zeus, den gästfria fadern, sina förfaller. ”

VIII. NAXOS Island (grekiska Egeiska havet)

ANTIDIG GREKISK & ROMANSK KONST

KÄLLOR

GREEK

ROMAN

BYZANTINE

• Suidas, The Suda – Byzantine Greek Lexicon C10th AD