Vatten är en viktig resurs för våra hem, industriproduktion, livsmedelsproduktion och ekosystem. Men världens vattenförbrukning ökar dramatiskt, och på många ställen är det en enorm utmaning att skaffa tillräckligt med vatten.

De stora städerna Kapstaden i Sydafrika och Chenai i Indien har talat om ”dag noll” som dagen då det, om det inte regnar i förväg, inte längre kommer att rinna ut vatten ur kranarna. På många ställen i USA, Indien och Kina kommer akviferer att tömmas inom överskådlig framtid om den nuvarande, ohållbara pumpningen av vatten fortsätter.

I sina senaste årsrapporter om de största globala riskerna, världen Economic Forum har konsekvent listat ”vattenkriser” bland de viktigaste hoten – långt före frågor som terrorattacker, livsmedelssäkerhet och finansiella kriser.

Vilken typ av utmaningar kan vi förvänta oss i framtiden, och hur kan vi hitta lösningar på problemen med vatten?

Se upp för vattenstress

En bra indikation på ett områdes vattenbrist är det så kallade vattenstressindexet som anger andelen förnybara resurser (nederbörd minus avdunstning) som används i samhället (se figur 1).

I områden med vatten stressnivåer på mer än 20 procent är särskilda ansträngningar nödvändiga för att få tillräckligt med vatten. Ju närmare vattenstressnivån kommer till 100 procent, desto dyrare blir det att lösa vattenbristen på ett hållbart sätt.

Diagrammet visar att områden med höga vattenstressnivåer förekommer i relativt torra områden med stora befolkningar som Medelhavet, Mellanöstern, Centralasien, större delen av Indien, norra Kina, västra USA och Mexiko.

Vattenbrist kan allvarligt skada ekonomier

Klimatförändringar kommer att resultera i många områden som för närvarande påverkas av vattenstress blir ännu torrare och därmed mer negativt, medan andra (färre) områden som är torra idag kommer att få mer nederbörd och därmed mindre vattenstress.

År 2000 , cirka 2,4 miljarder människor, eller 40 procent av världens befolkning, bodde i områden med höga nivåer av vattenstress (mer än 40 procent). Detta antal förväntas öka till 4,2 miljarder (47 procent) 2050 på grund av befolkningstillväxt, ekonomisk tillväxt och klimatförändringar.

Världsbanken har uppskattat att effekterna av klimatförändringar på vattenresurserna 2050 kan resulterar i en minskning av BNP med upp till 10-15 procent i vissa torra regioner i Asien och Afrika.

Vi kan inte längre slösa bort världens vatten

Vattenförbrukningen i världen har ökat i takt med att vi har ökat i antal och ekonomier har ökat (se diagram 2). Som framgår av FN: s hållbara utvecklingsmål är säkert vatten och sanitet (avlopp etc.) avgörande för folkhälsan.

Vattenförsörjning är också en förutsättning för många industriprodukter.

Jordbruksbevattning, som står för majoriteten av den globala vattenförbrukningen, är avgörande för att vi ska kunna att fortsätta att producera tillräckliga mängder mat.

En ökning av vattenförbrukningen är därför inte en negativ indikator på planetens tillstånd i sig. Problemet är att vi helt enkelt inte har oändliga mängder vatten till vårt förfogande.

Därför måste vi betrakta vatten som en begränsad resurs som vi måste skydda, vilket innebär att vi inte kan fortsätta att låta oss slösa bort det .

Danmark kan tjäna som förebild

De stora utmaningarna för världens vattenresurser kräver intelligent vattenhantering. Och i detta avseende har Danmark något att erbjuda.

Danmark är ett av få länder som har kunnat minska sin vattenförbrukning utan att på något sätt skada landets välfärd. Den danska vattenförbrukningen idag är cirka 40 procent lägre än den var 1980 (se diagram 3) och den minskar fortfarande.

Danmark lyckades sänka kurvan genom en kombination av kraftigt ökade vattenpriser (inklusive gröna skatter ), vattenbesparande kampanjer, mer vatteneffektiv teknik i hushållen och industrin och en minskning av vattenförlusten från elnätet.

Detta har varit möjligt på grund av den politiska viljan att införa impopulära prishöjningar och gröna skatter.

Det har också varit avgörande att den danska vattenförsörjningen ägs av konsumenter och därför inte behöver betala utdelning till aktieägarna. Istället kan den köra kampanjer för vattenbesparingar och investera i ekonomiskt olönsamma renoveringar av elnätet.

Resultatet är att den danska vattenförbrukningen är betydligt lägre än i de flesta jämförbara länder, medan elförlusten är mindre än 10 procent, när det i många länder är över 50 procent.

Det finns gott om möjligheter för andra länder att kopiera delar av den unika danska framgångsmodellen och dra nytta av låghängande frukt.

Det kräver ”bara” den politiska viljan att införa och genomdriva förnuftiga vattenhanteringsstrategier.

Rika länder kan använda lösningar som fattigare länder inte kan

Över stora delar av världen är vattenförbrukningen nu så stor att den kan påverka välfärden. Klimatförändringen förvärrar denna fråga samtidigt som frekvensen och omfattningen av torka, översvämningar och andra naturkatastrofer ökar.

I rika länder har befolkningen råd med dyrt dricksvatten, så lösningar som avsaltning av havsvatten kan vara ett alternativ.

Men det skulle vara ekonomiskt omöjligt i fattigare länder, precis som det skulle vara ekonomiskt omöjligt att använda avsaltat havsvatten för bevattning eller för att hålla de mest vitala ekosystemen vid liv.

Därför måste vi säkra en mer effektiv användning av naturliga vattenresurser. Detta kommer att kräva förbättrad teknik med mindre vattenavfall i hushåll, industri, jordbruk och elnät. Det är också nödvändigt att rengöra och återvinna vatten från industriproduktion och avloppsvatten från städer.

Detta kräver en visionär vattenhanteringsstrategi och dess effektiva efterlevnad. Detta kan säkerställa att vi använder vatten där det behövs mest i samhället snarare än att slösa bort det.

Vi har mer teknik till vårt förfogande och vi vet hur effektiv vattenhantering ser ut – men det saknas politisk vilja att genomföra vattenreformer i många länder.

Torr mark kan skapa framtida vatteninvandrare

Vatten och klimat är inbördes relaterade och påverkar varandra. Klimatförändringarna är dock en global utmaning där initiativ som införs i ett land påverkar situationen någon annanstans på planeten, men utmaningarna med vattenförsörjningen är lokala och måste lösas inom de enskilda vattenavrinningsområdena.

Ändå utmaningar med vattenförsörjning kan ha en global inverkan när fattiga och ömtåliga stater utsätts för en kombination av klimatförändringar, vattenstress, naturkatastrofer och brist på livsmedelssäkerhet.

Denna typ av cocktail kan göra det så oönskat att leva på vissa platser som många bestämmer sig för att bli klimat- eller vattenflyktingar.

Medan Danmark har tekniken och kan hitta miljarder för att säkra Köpenhamn från stigande havsnivåer på 50 år är det till exempel en mycket större utmaning att hantera migranter som bankar på Europas dörr efter att deras försörjning har förstörts på grund av vattenfrågor.

Vi måste delta i utvecklingen av vattenlösningar i global skala – då kan vi undvika att hamna i det situation.

Översatt av Stuart Pethick, e-sp.dk översättningstjänster. Läs den danska versionen på Videnskab.dks Forskerzonen.

Jens Christian Refsgaards profil (LinkedIn)

”Från arsenik i grundvatten i Sydostasien till konsekvenserna av klimatförändringen i danska avrinningsområden – En kort genomgång av aktuell och tidigare grundvattenforskning i Danmark” , Europeisk geolog, nr 40

”Grundvandsovervågning. Status og utveckling 1989 – 2017”. Teknisk rapport, GEUS.

”High and Dry: Climate Change, Water, and the Economy”, Världsbanken (2016)

”The Global Risks Report 2019, 14th Edition”, WEF (2019)