Författare: Canadian Mental Health Association, BC Division

Vad tycker du om när du hör ordet ”psykotisk?” Vissa människor är rädda för psykos på grund av hur det visas på TV eller i filmer. I verkligheten är psykos dock ett allvarligt och inaktiverande psykiskt tillstånd – men det kan behandlas och många människor återhämtar sig efter bara ett avsnitt när de får rätt behandling.

Vad är det?

Psykos beskrivs ofta som en ”förlust av verkligheten” eller ett ”brott från verkligheten” eftersom det får dig att uppleva eller tro saker som inte är ” Det kan förändra hur du tänker, agerar, känner eller känner saker. Psykos kan vara väldigt läskigt och förvirrande och det kan störa ditt liv avsevärt. Faktum är att Världshälsoorganisationen (WHO) rankar psykos som den tredje mest handikappande medicinska tillstånd i världen.

Psykos är ett syndrom eller en grupp av symtom. Psykos i sig är inte en sjukdom eller störning – det är vanligtvis ett tecken på att något annat är fel.

> Du kan uppleva vaga varningssignaler innan symtomen på psykos börjar Varningstecken kan inkludera depression, ångest, känsla ing ”annorlunda” eller känner att dina tankar har påskyndats eller saktat ner.

Det finns två olika typer av psykos-symtom: positiva symtom och negativa symtom.

Positiva symtom ”lägg till” saker som tankar eller beteenden.

• Illusioner är en stark tro på något som inte är sant. En vanlig vanföreställning är tron att någon följer dig eller tittar på dig.

• Hallucinationer är saker du känner som inte finns där. Du kan uppleva en hallucination med någon av de fem sinnena (hörsel, syn, smak, beröring, lukt). Den vanligaste hallucinationen är att höra en annan röst prata som andra inte kan höra.

• Talet är så rörigt eller ologiskt att ingen kan förstå det.

• Du har svårt att organisera eller slutföra uppgifter, eller du agerar inte som du brukade. Du kan ha svårt med dagliga uppgifter som att laga mat eller klä dig, eller du kan plötsligt skratta när någon berättar en sorglig historia.

• Dina rörelser är mycket långsamma, besvärliga och styva eller är mycket snabba.

Negativa symtom tar bort något. Du kanske inte kan visa känslor, prata mycket (eller alls) eller vara motiverad att göra någonting. Negativa symtom är ofta inte lika tydliga som positiva symtom, och de kan se ut som symtom på en sinnesstörning som depression eller biverkningar av medicinering.

Symtomen på psykos beror vanligtvis på orsaken till psykos, så olika människor kan ha mycket olika symtom. Någon som lever med schizofreni kan uppleva många positiva och negativa symtom medan någon som lever med hjärnskada bara kan uppleva hallucinationer eller vanföreställningar. Det viktigaste att komma ihåg är att alla symtom kan behandlas.

Topp

Vem påverkar det?

Cirka 3% av befolkningen kommer att uppleva psykos vid någon punkt. Psykos brukar påverka människor i slutet av tonåren och tidiga tjugoårsåldern. Det drabbar män och kvinnor lika, även om män vanligtvis upplever symtom vid något tidigare ålder än kvinnor. Risken för psykos verkar löpa i familjer och människor verkar vara mer utsatta om en familjemedlem har en psykotisk störning som schizofreni eller en personlighetsstörning som paranoid personlighetsstörning.

• Psykisk sjukdom —Schizofreni är den vanligaste orsaken till psykos. Andra psykotiska störningar inkluderar schizoaffektiv sjukdom. Personer med allvarliga humörsjukdomar som depression eller bipolär sjukdom kan också uppleva psykos.

• Användning av ämnen — Vissa ämnen orsakar psykos. Kokain, amfetamin (hastighet), marijuana, PCP, hallucinogener och lugnande medel kan orsaka psykos när du använder dessa ämnen. Alkohol, lugnande medel och hypnotika (sömnläkemedel) kan orsaka psykos när du plötsligt slutar använda dem. De flesta vanliga metamfetaminanvändare (met) upplever psykos någon gång.

• Andra hälsoproblem — Vissa fysiska skador, sjukdomar eller hälsotillstånd som hjärnskada eller lupus kan orsaka psykos.

• Stress — Intensiv stress kan orsaka psykos. I denna speciella orsak kan det inte vara några andra tillstånd eller sjukdomar inblandade. Denna typ av psykos varar i mindre än en månad. Stress kan också utlösa symtom hos personer som är särskilt utsatta för psykotiska störningar.

Överst

Vad kan jag göra åt det?

Psykos är mycket lättare att behandla om den behandlas tidigt. Människor som får behandling under sin första episod av psykos återhämtar sig ofta snabbare, upplever färre relaterade problem som depression, tillbringar mindre tid på sjukhuset och har färre skola, arbete eller sociala problem. Med behandling upplever många människor aldrig psykos igen efter att de återhämtat sig från sin första episod.

Behandling av psykos innefattar vanligtvis medicinering och rådgivning. Vissa människor måste stanna på sjukhuset för bedömning eller behandling.

• Läkemedel – De flesta med psykos kan behandlas med läkemedel som kallas antipsykotika. Antipsykotika har förbättrats de senaste åren. De är mer effektiva och har färre biverkningar än tidigare. Dessa nyare antipsykotika kallas också ’atypiska antipsykotika’. Andra mediciner som antidepressiva medel eller humörstabiliserande medel kan hjälpa till med humörproblem som följer med psykos.

• Rådgivning – Stödjande rådgivning kan erbjuda emotionellt stöd . Kognitiv beteendeterapi (CBT) är en lovande typ av rådgivning för psykos. Den lär ut hur beteenden och tankar påverkar humöret. Familjeterapi kan hjälpa hela familjen att hantera en familjemedlems psykos.

• Utbildning – Utbildning är en mycket viktig del av en behandlingsplan för psykos och den bör omfatta patienter och deras familjer. Hjälpsam psykosutbildning förklarar vad psykos är och vad vi vet om det, behandlingsalternativ och hanteringsförmåga, hur man undviker återfall och hur man får tillgång till tjänster.

• Stresshantering – Stress kan förvärra symtomen, göra det svårare att fungera och till och med utlösa ett återfall, så det är viktigt att lära sig positiva sätt att hantera stress. Detta kan inkludera inlärning av färdigheter i problemlösning, hanteringsförmåga och avslappningsförmåga.

• Självvård – Självvårdsstrategier som att äta bra, få tillräckligt med sömn och hålla kontakten med familjen och vänner kan också hjälpa till.

• Socialt stöd och livsförmåga – Någon som lever med psykos kan behöva hjälp med färdigheter som att hitta ett jobb och hantera sin ekonomi. En professionell som en arbetsterapeut eller socialarbetare kan hjälpa till med det dagliga livet och ansluta människor med samhällstjänster eller statliga program.

Överst

Vart går jag härifrån?

Förutom att prata med din husläkare, kolla in resurserna nedan för mer information om psykos:

Early Psychosis Intervention (EPI)
EPI-program hjälper människor som nyligen har börjat uppleva psykossymtom. Webbplatsen Early Psychosis kan hjälpa dig att hitta tjänster eller program i BC. De erbjuder också information om psykos, bedömningar, hantering av psykos och stöd för någon som upplever psykos. För mer information, besök www.earlypsychosis.ca

BC Schizophrenia Society
Besök www.bcss.org eller ring 1-888-888-0029 (avgiftsfritt i BC) eller 604-270-7841 (i Greater Vancouver) för resurser och information om schizofreni och psykos.

Kelty Mental Health
Kontakta Kelty Mental Health på www.keltymentalhealth.ca eller 1-800-665-1822 (avgiftsfritt i BC) eller 604-875-2084 (i Greater Vancouver) för information, remisser och stöd till barn, ungdomar och deras familjer inom alla områden av mental hälsa och missbruk.

BC Partners för information om mental hälsa och missbruk
Besök www.heretohelp.bc.ca för informationsblad och personliga berättelser om psykos. Du hittar mer information, tips och självtest som hjälper dig att förstå många olika psykiska problem.

Resurser tillgängliga på många språk:

* För varje tjänst nedan, om engelska är inte ditt första språk, säg namnet på det språk du föredrar på engelska för att vara ansluten till en tolk. Mer än 100 språk finns tillgängliga.

HealthLink BC
www.healthlinkbc.ca för att få tillgång till gratis hälsoinformation för alla i din familj, inklusive information om psykisk hälsa. Till och med 811 kan du också prata med en registrerad sjuksköterska om symtom du är orolig för eller en apotekare om medicinfrågor .?>