Idag lockar mausoleet fortfarande många turister, även om de oftast inte längre motiveras av personlighetskulten kring den revolutionära ledaren. Trots detta är den vidare läggningen av Lenins kvarlevor i mausoleet kontroversiell. Många kändisar, inklusive den sista sovjetiska statschefen, Mikhail Gorbachev, uttalade sig för Lenins begravning.

Kreml Wall NecropolisEdit

Rätt bakom Lenins mausoleum, längs väggarna i Kreml, finns en stor ädla cementering. Detta skapades i november 1917; Vid den tiden hittade cirka 250 soldater som hade fallit under oktoberrevolutionen i Moskva sin sista viloplats i två kollektiva gravar nära Senatstornet. Traditionen med att begrava revolutionärer på Röda torget, den ultimata symbolen för den bolsjevikiska revolutionen, fortsatte omedelbart : redan våren 1919 begravdes Lenins ledande kamrat Yakov Sverdlov på Kreml-muren och mottogs med Lenins mausoleum, som slutfördes 1930, är gravplatsen dess centrala element. Sedan dess har mausoleet och den omgivande kyrkogården kollektivt kallats den revolutionära nekropolen.

Från 1920-talet till 1980-talet begravdes hundratals människor på Röda torget som ansågs vara de mest förtjänande sönerna och döttrar till den sovjetiska staten, det vill säga revolutionärer, Sovjetunionens hjältar, statsmän och militärledare av högsta ordning. Begravningen i Kreml-nekropolen ansågs faktiskt vara den högsta postumiska ära som var reserverad för endast ett fåtal. Totalt tolv statsmän – inklusive Sverdlov, Mikhail Kalinin, Kliment Voroshilov, Leonid Brezhnev och Stalin, som var utlagd i mausoleet fram till 1961 – begravdes i enskilda gravar, och ett stort antal revolutionärer vilar här totalt 15 kollektiva gravar. De flesta begravningarna här är dock nischer i Kreml-muren, där över 100 urnor med resterna av revolutionärer, hjältar eller huvudideologer är muromgärdade. Bland folket vars urnor befinner sig i Kreml-muren ingår bland annat Lenins kamrat Nadezhda Krupskaya, den första kosmonauten Yuri Gagarin, den revolutionära författaren Maxim Gorky, kärnvapenutvecklaren Igor Kurchatov, men också utländska politiker Clara Zetkin och Fritz Heckert.

Nekropolen på Kreml-muren har varit ett minnesmärke sedan 1974. Efter begravningen av statschefen Konstantin Chernenko 1985 finns inga begravningar mer gjorda. Nekropolisgraven kan nu besökas på samma tider som mausoleet.