Binomialnomenklatur är ett system som används för att namnge arter av djur, växter och insekter med två latinska namn som kallas släktet och arten. Till exempel i binomial nomenklatur är människor kända som Homo sapiens som översätts bokstavligen från latin till ”En klok man.” Vissa binomiala nomenklaturnamn kommer också från de klassiska grekiska och mongoliska språken. Dessutom kan namnen på upptäckare användas för att skapa artnamnen, såsom Ablerus longfellowi, en geting som namngavs för att hedra poeten Henry Wadsworth Longfellow. / p>

Gaspard och Johann Bauhin

En tidig form av namngivningssystemet utvecklades av bröderna Gaspard och Johann Bauhin, svenska botanister som bodde i från mitten av 1500-talet till början av 1600-talet. 1596 publicerade Gaspard sin bok Pinax theatric botanici (”Illustrated Exposition of Plants”) som beskrev och klassificerade tusentals växter. Hans klassificeringssystem var enkelt men var det första i sitt slag, grupperade växter i ”örter”, ”träd” och ”buskar” och delade vidare kategorierna utifrån hur växten används. Det största bidraget till detta arbete var dock hans idé att beskriva växter med släkt och / eller art. Under samma tidsperiod arbetade hans bror Johann med sin banbrytande bok Historia plantarum universalis (”General History of Plants”) som publicerades efter hans död. Även om det var oavslutat, fångade det all kunskap om botanik som var känd vid den tiden inklusive Gasparts unika namnkonvention.

Carl Linné

Tack för att skapa det binomiala nomenklatursystemet ges ofta en annan svensk botaniker, Carl Linné (även känd som Carl von Linné) som föddes över 100 år efter bröderna Bauhins död. I sanning antog Linné deras arbete och ansvarar för det formella införandet av namngivningssystemet i den vetenskapliga världen genom sin 1735-publikation Systema Naturae som listade cirka 10 000 arter bestående av 6 000 växter och 4 236 djur. Senare var Linnés 1753-publikation Species plantarum det första arbetet som konsekvent använde ett binomialt nomenklatursystem bestående av vad Linné kallade ett ”trivialt namn” följt av ett generiskt namn. Det triviala namnet kallas nu det specifika epitetet eller specifika namnet på arten Linné använde många av släktnamnen som skapades av Bauhin-bröderna för att göra de triviala namn som han använde i sitt arbete.

Idag regleras binomialnomenklaturen av två internationella regler, International Code of Zoologisk nomenklatur (ICZN) och den internationella koden för nomenklatur för alger, svampar och växter (ICN).

Bilden ovan visar Regnum Animale publicerades av Carl Linné 1735 som en del av sitt arbete Systema Naturae som utvidgades till nomenklaturarbetet till Gaspard och Johann Bauhin.Det utöver Regnum Animale som beskrev djurriket, de andra delarna av verket är Regnum Vegetabile som beskrev växtriket om och Regnum Lapideum. som beskrev ”mineralriket.”